På sensommaren 1918 når den andra vågen av spanska sjukan nya områden i Sverige – och det är en långt allvarligare influensa än det tidigare utbrottet samma år. Är det samma sjukdom eller är det lungpest eller någon annan biologisk krigföring under första världskriget ? I avsaknad om kunskaper om virus – det var inte möjligt att studera dem i mikroskop förrän 1938 – var det svårt att ställa en rimlig diagnos.
En digital sökning på kombinationen ”spanska sjukan lungpest”, april 2020, ger 37 träffar i svensk dagspress, de flesta från åren 1918, 1919 och 1920. Men historien börjar 1916 när den tyske militärattachén Hans Steinwachs anländer till Stockholm med det hemliga uppdraget att organisera krigföring med okonventionella metoder. Tidsinställda bomber på civila fartyg, sabotagegrupper som bland annat utgår från svensk mark in i norra Finland mot Murmanskjärnvägen, hamnar på norsk mark och ända fram till Archangelsk och biologisk krigföring med mjältbrand och lungpest (rots) mot dragdjur som hästar och renar för vintertransporter till Ryssland med vapen och förnödenheter från ententen för att förhindra att Ryssland tvingas söka separatfred med Tyskland.
Historien om den biologiska krigföringen på Nordkalotten, avslöjandet och de diplomatiska och polisiära förvecklingarna kan du läsa i artiklarna”Biologisk krigföring på Nordkalotten” och ”Vem sänkte fartygen i Östersjön och på Nordkalotten?” (Philip Wahren – där ytterligare källförteckning finns)
”Smuggleri-inspektören” Hårleman och officerarna i Boden såg mellan fingrarna
på Otto von Rosens verksamhet med biologisk krigföring för tyska intressen.
Otto von Rosens vapenlager
Den tyska krigsmakten och diplomatiska representanter i Skandinavien organiserade flera sabotagegrupper som opererade mot fartyg i framförallt norska hamnar och strategiska mål på finskt territorium med hjälp av såväl tyskar, finnar rekryterade i jägarrörelsen och frivilliga svenskar. En framträdande roll hade Otto von Rosen. Förutom norska polisutredningar och rättegångar initierade av brittiska MI6 gjordes motvilligt en del polisutredningar i Sverige, framförallt sommaren 1917. Expeditionen i Tornedalen över Vittangi, Karesuando till Karasjok finns dokumenterad. I mindre tidningsnotiser finns uppgifter om von Rosens lager av sprängämnen även i ett kvarter i Kiruna och i Gällivare. Om någon spridning skett från dessa lager är okänt.
Efter novemberrevolutionen och den ryska arméns kollaps förändras det brittiska understödet över Archangelsk och Nordkalotten till att försöka störta den bolsjevikiska regeringen. Ett förvirrat läge råder under början av 1918 innan pandemin kallad spanska sjukan bryter ut.
Veterinärernas ambulans
Den 1:a juli 1918 åter den den svenska Röda Stjärnans veterinärambulans från Finland efter två och en halv månads tjänstgöring. Eftersom ambulansen befunnit sig i området omkring Tammerfors under fältmässiga förhållanden är det rimligt att den deltagit i inbördeskriget med den vita sidans kavalleri. Veterinären G. Danelius framhöll att förhållandena under fältlivet ”blivit de allra bästa och särskilt i praktiskt hänseende givit utmärkt behållning. Av särskilt värde hade varit behandlingen av Rots, varav man haft en del fall.” Vid en officiell avtackning i Tammerfors erhöll veterinärerna och ambulansens kommissarie frihetskorset och de kvinnliga assistenterna guldmedalierades. Röda Stjärnan ändrade sitt namn och symbolen till Blå Stjärnan 6 juni 1941 (14 dagar innan operation barbarossa) för att förbättra intrycket i Finland.
Röda Stjärnan lärde sig mycket om djursjukdomar i Finland 1918
Spanska sjukan kommer till Sverige
I juli 1918 kommer de första tidningsnotiserna om en mystisk sjukdom som sprider sig från land till land i Europa. Men trots att den allra första notisen som går att hitta i digitaliserat tidningsarkiv från provinstidningen Kalmar 1:a juli är alarmerande om att många är insjukna i Spanien, att alla regeringsmedlemmar och halva parlamentet insjuknat, dödsfall, och många sjuka i Madrids poliskår och alla hästar är insjuknade. Den svenska diplomatiska personalen tonar dock ned situationen.
Under juli månad tycks epidemin vara av lindrig karaktär och artiklar i Dagens Nyheter menar att det inte är så farligt, en godartad influensa. DN går så långt som att ironisera ”Spanska skräcken i Stockholm – Rusning till läkare för inbillad sjukdom”. Det finns dock en brasklapp med i slutet av artikeln: ”Det kan nämligen mycket väl inträffa att sjukdomen ändrar karaktär så att den på ett senare stadium kan bli rätt allvarlig”.
Visserligen rapporterades att mer än 10.000 svenskar hade insjuknat bara under juli månad, men endast några tiotal avled, och då i allmänhet sådana som redan var mycket svaga eller gamla.
(Släkthistoria 16 mars 2020 av Magnus Västerbro )
Ännu i slutet av juli kunde den svenska Medicinalstyrelsen, myndigheten som var ansvarig för landets sjukvård, rapportera att influensan visserligen var mycket utbredd, ”men i det stora hela av mild natur”.
Till Finland anländer spanska sjukan via Helsingfors i mitten av juli med den livliga fartygstrafik från Tyskland som nu kommit igång. Norge ligger också före i utvecklingen med en allvarlig epidemi i Kristiania (Oslo). I Finland förekommer inte bara Rots utan också större utbrott av mjältbrand i djurbesättningarna i östra Karelen. I Ryssland grasserade alla sorters sjukdomar bland befolkningen. Hemvändande ryska soldater spred spanska sjukan effektivt efter separatfreden.
Spanska sjukan andra vågen
I slutet av juli blir pandemin värre, med flera dödsoffer från militära förband i Stockholm. Halva telefonistkåren i Stockholm är sjuk. Spanska sjukan är alltjämt en gåta för läkarkåren, som inte kan hitta någon bacill som förorsakat influensan. Först hade man hittat den typiska influensabacillen i slemavsöndringar. Men professor Alfred Pettersson, professor och föreståndare för statsmedicinska anstalten uppgav i Dagens Nyheter 2 augusti att ett tiotal fall hade underkastats bakteriologisk undersökning och man hade inte hittat några influensabaciller, Det hade man inte heller på Garnisonssjukhuset för de värnpliktiga. De svåraste komplikationerna var lunginflammation, några fall av lungsäcksinflammation och hjärninflammation.
Doktor Bergstrand, som obducerat patienter på Sabbatsbergs sjukhus menade att spanska sjukan var en influensa identisk med den som härjade 1889-90, kallad Ryska snuvan. Man letade nu efter en felande bakterie.
Docent Carl Kling kommer med några av de mest intressanta rönen runt spanska sjukan. Man letar efter en liten bacill kallad Pfeiffers bacill, som han hittat vid upphostningar. Men senare undersökningar kunde inte finna att den var närvarande. Prov från första sjukdomsdagen visade knappast några bakterier alls, det rör sig om osynliga bakterier. Prov på ett senare stadium när febern har släppt, visar däremot ett flertal vanliga bakterier som streptokocker i sårbildningarna.
Med all sannolikhet finns mikrober i det tidiga hostprovet, som inte går att finna med nuvarande undersökningsmetoder, menar Carl Kling. Men komplikationerna i sjukdomens senare stadier orsakas av kända bakterier.
Militära repetitionsövningar
Det är framför allt de militära repetitionsövningarna över hela Sverige under hösten som visar sig bli plantskolan för spanska sjukans spridning och nu allvarligare verkningar och spridning även i civila miljöer. Militären tror i det längsta att influensan är snabbt övergående och vill inte ställa in eller skjuta upp repövningarna. Av drygt 117.000 värnpliktiga som inkallades efterhand från juli månad insjuknade bortåt femtiotusen fram till utryckning året därpå. Nära tusen av dem avled, de flesta under hösten, så gott som alla i de sena tonåren eller tjugoårsåldern. Först efterhand inställdes fälttjänstövningar men besluten hänsköts till förbandscheferna.
Garnisonssjukhuset räckte inte till och det fanns
inte heller något civilt sjukhus i Boden 1918
Men dödstalen blir så uppseendeväckande höga på så många förband att något måste göras. 1000 låg sjuka på regementet i Västerås och mot slutet av september hade 88 dött. Andra regementen som drabbades extra hårt var de som fanns i Värmland och i Östersund och i Boden.
Statsmedicinska anstalten skickar medicinalrådet Block till militärförbanden i Boden för att undersöka problemen med alla dödsfall på plats. En av hans slutsatser är att sjukdomen i hög grad påverkas av bostadsförhållandena, de som bo i trånga osunda, illa hållna lokaler löper den största risken. Han tror att det värsta är över och att sjukvårdspersonalen har gjort en berömvärd insats. Ett problem är att läkare oftast saknas på de flesta platser i Norrland., liksom sjuksköterskor. Det är närmast boende provinsialläkare som varit tvungen att ta ansvaret.
Den militära generalfältläkaren Fritz Bauer är överslätande när han besöker garnisonssjukhuset i Boden och de andra lokaler där de insjuknade får vistas. Sjukdomen är nu på rask återgång, säger han i slutet av september. Genom hans åtgärder har en del missförhållanden undanröjts, som att få bort sjuka från dagrummen. Lösningen har blivit att flytta de sjuka till gymnastikhallen och skidlöparbaracken. Men oktober blir ytterligare en mörk månad och spanska sjukan återkommer i nya vågor under 1919 och 1920, speciellt allvarligt i Norra Norrland.
Kan det ha varit lungpest ?
Spanska sjukan blev alltmer dödlig, men men man famlade i blindo om det var för att själva smittkällan förändrats eller för att dödliga följdsjukdomar fått större spelrum. Virus kunde inte studeras förrän efter 1938 och det virus som orsakade spanska sjukan kunde först analyseras efter 1997, när man fick ett fullständigt genetiskt preparat från offer som begravts i permafrost i Alaska.
Den andra vågen medförde så snabba sjukdomsförlopp som ledde till döden att det var naturligt att andra teorier undersöktes. Även om det rådde censur i de länder som deltog i Första världskriget var det ingen hemlighet att biologiska stridsmedel hade utvecklats och använts mot hästar och andra dragdjur. Rots, en form av lungpest, kunde också drabba människor även om det inte ingick som mål i krigföringen.
Men även om en del läkare trodde att det kunde vara fråga om lungpest (utan specifikation vilken bakterie det skulle handla om) avvisades den teorin av professor Holmgren vid Serafimerlasarettet och medicinalrådet Block. Komplikationen är en lunginflammation och inget annat. En annan teori som förekom och framfördes av bland annat docenten Carl Kling – som var expert på sjukdomen polio – var den om Pfeiffers bacill.
Förändrat virus
Jonas Ludvigsson, barnläkare i Örebro och professor vid Karolinska institutet skriver i Läkartidningen 4-2015 om spanska sjukans andra fas:
Ett skäl till den höga dödligheten kan ha varit att viruset förändrades i en mer dödlig riktning i skyttegravarna på västfronten. När ett vanligt virus behöver en levande värd (människa) för att kunna spridas till nästa person, var det »onödigt« för spanska sjukan. I överbefolkade skyttegravar, eller i storstäder, kunde viruset döda sin värd men ändå med visshet spridas vidare !
Den första lindrigare fasen i Sverige under juli 1918 förekom mest i södra Sverige. När militärinkallelserna för repövningar i Boden kom spreds spanska sjukan utefter järnvägen och förvärrades av bostadsförhållandena, den uteblivna isoleringen av de insjuknade på regementena och av att en mutation av viruset, liknande den som fanns i Norge, nu vann insteg.
Den tredje vågen 1920, som drabbade isolerade delar av Norrland där spanska sjukan tidigare inte nått fram, var speciellt dödlig. Det tror man kan ha berott på att den befolkning som fanns på orter som Arjeplog och Arvidsjaur hade ett starkt immunförsvar som överreagerade och snabbt förstörde lungorna.
Kan rots smitta människor ?
Rots eller Glanders är en sjukdom hos hästar, mulor och åsnor som orsakas av bakterien Burkholderia mallei (maleus mallei). Smittan kan smitta även till andra djur (antagligen till renar) samt människor. Hästar smittas vanligtvis via förorenad föda eller vatten, eller via luftvägarna. Människan smittas inte speciellt lätt, smitta överförs vid kontakt med sjuka djur. Hos människan är sjukdomen dödlig utan antibiotikabehandling (vilket inte fanns 1918). Rots har senast påträffats i Finland 1942.
Virus banar väg för bakteriesjukdom
De mest komplicerade fallen av spanska sjukan handlade för det mesta om lunginflammation, ibland hjärninflammation, och det öppnade i sin tur för kraftiga bakterieingrepp, eller från en överreaktion i immunsystemet. Det kunde gå så fort som någon dag från insjuknandet till död i komplikationer med lungorna med blåsor på kroppen.
Kritiken i Norrskensflamman
Sverige har en liberal-socialdemokratisk regering hösten 1918 och till en början följer krigsminister Nilsson och övriga regeringsledamöter militärens begäran vad gäller repetitionsövningarna. Man vill inkalla och avsluta alla repetitionsövningar tidigt på hösten. De som står för kritiken är det lilla vänstersocialdemokratiska partiet, utbrytarna från socialdemokraterna. Den antimilitaristiska rösten har nu fått bytas ut mot en oro för hälsoläget.
Krigsminister Nilsson försöker krypa bakom de medicinska myndigheterna säger man i en ledare i Stormklockan. Nilsson menar att inget samband skulle finnas mellan repetionsövningarna och den uppblossande epidemin. Men om medicinalrådets förslag gått igenom, att repetitionsövningarna hade börjat först 17 september, då hade många sjuka kunnat undvikas. Regeringen avbröt i konselj repövningarna i slutet på september.
Slutsatser
Den andra vågen av spanska sjukan hade i vissa fall så snabba och dramatiska förlopp hos de smittade att man misstänkte lungpest som ensam orsak eller som en följdsjukdom när offren angripits av lunginflammation. Det tillbakavisades av läkare i Stockholm på Serafen och Sabbatsberg och av medicinalrådet som rent nonsens 1918. Men många av de svåra fallen inträffade långt från någon organiserad sjukvård som kunde ordentligt diagnostisera eller mer säkerhet fastställa dödsorsaker.
Var det förändrade stammar i viruset som var huvudorsaken till den ökade dödligheten i spanska sjukan i Sverige? Var det de dåliga bostadsförhållandena som gjorde att bakteriella följdsjukdomar spred sig snabbare och bröt ned lungorna ? Eller var det immunsystemet som löpte amok ?
Det finns ingen möjlighet att hitta klara bevis för någon av förklaringarna. Vad var det för giftig cocktail som gjorde den andra vågen av spanska sjukan så dödlig ? Även om det inte finns så stor sannolikhet för att Rots (lungpest) var en av bovarna i dramat går det inte att avfärda möjligheten att hästar eller renar överförde sjukdomen vid något tillfälle i samband med hästtransporter, slakt eller annan nära kontakt mellan djur och människa.
Källor och vidare läsning:
Släkthistoria 16 – 2020 Magnus Västerbro
Läkartidningen – 4 – 2015 Johan Ludvigsson
Spanska sjukan i Finland 2006 Eija Linnanmäki
Släkthistoria 1 – 2018 Lennart Öhman
Spanskt sjuk på ett sjukhus i Sverige 2009 – uppsats av Fredrik Brohmé
Svenska dagstidningar 1918-1920 digitalt arkiv
https://www.youtube.com/watch?v=UDY5COg2P2c 1918 Spanish Flu historical documentary | Swine Flu Pandemic | Deadly plague of 1918
( Margareta Åman (1990) har skrivit den mest djuplodande om spanska sjukan i Sverige)
Globala Eremitaget 