Karin Stolpe och Steppenwolf

Familj: Både Karin och Sven kom från hem med en traumatisk skilsmässobakgrund. De går in i ett livslångt äktenskap 1931 som var problematiskt redan från början, med otrohetskriser 1932 och 1936 och separationer ex. 1940. Karins föräldrar Hans Euler Cheplin och Astrid Cleve, som skilde sig när hon var 5 år, var både högutbildade naturvetare och nazister även efter 1945.

Hans Euler Cheplin fick tjänstledigt från Stockholms högskola för att delta som officer i Tyskland under hela första Världskriget

Sven Stolpe psykiatrisk analys: Utgående från Svens egna beskrivningar av konflikter och otrohet kan man dra slutsatsen att han var höggradigt narcissistisk. Narcissisten söker efter en tillförsel för att reglera sin egen låga självkänsla som ett sätt att upprätthålla sitt ”jag”. Personen behöver därför konstant bekräftelse för denna bild som de upprätthåller: att vara överlägsen med en unik och speciell attityd. Bakom denna fasad finns en osäker person med låg självkänsla som behöver den andra personen som stöd.

Studier och yrkesbakgrund: Karin var språkbegåvad och läste pedagogik, tyska och romanska språk på Stockholms högskola och blev en erkänt kvalificerad översättare med böcker från sex olika språk. Hennes arbete som översättare hamnade i skuggan av makens verksamhet, och enligt Svenskt Översättarlexikon är hennes insatser sannolikt underskattade.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är bild-1.png
Den enda dokumenterade bilolyckan med Sven Stolpe och Karin von Euler inträffade i maj 1931

Bilolycka och bröllop 1931: Datering av de olyckor Karin råkade ut för varierar, och i vilken mån de skulle ha tillkommit avsiktligt. Den enda bilolycka som går att belägga vid en digital sökning är en dikeskörning i maj 1931.

Erich Fromm definierade teorin om elak narcissism 1964. Han beskrev det som ett tillstånd där personen hade ett antisocialt och hotfullt beteende. Delar av teorin kan möjligtvis vara tillämplig på Sven Stolpe, men man bör då betona att verbala utgjutelser tillhörde vardagsretoriken inom vissa kulturtidskrifter och dagstidningarnas kultursidor – även om Stolpe hade för vana att gå längre än någon annan.

Axel Schulman utgår i sin bok ”Bränn alla mina brev” från att Sven hade en suicidal läggning och att han hade för avsikt att ta med sig Karin in i döden, som i en avsiktlig bilolycka. I Svante Nordins biografi (2014) finns några brevcitat som kan kasta ljus över en del händelser: I ett brev till Kaj Bonnier sommaren 1931 berättar Sven om sin lungoperation och om bilolyckan ”Själv har jag just inga nerver att slita sönder och är oberörd fysiskt. Men Karin är rätt deprimerad och har haft flera ganska svåra nervösa sammanbrott. …jag inser själv att det måste vara lite krävande att vara min fästmö.”

Äktenskapet och kriserna: Kommer så den mest omtalade av händelserna i det stormiga äktenskapet mellan Sven och Karin. Några veckor under sommaren 1932 pågår en kärleksaffär mellan Karin och den helt unge Olof Lagercrantz som ska färga av sig på hela fortsättningen, Svens misstänksamhet och Karins underkastelse men också nya otrohetsaffärer, verkliga eller fantiserade.

Sven kommer att fordra att du visar alla brev” skriver Karin till Olof. Nu vill jag be dig, bränn dem för Guds skull. Och röj mig aldrig. Mitt liv hänger på det. Under nuvarande omständigheter är det farligt. Sven är inte att leka med, skrev hon. I ett senare brev formulerade hon sig om de böcker Lagercrantz skrev …att din djupa förståelse… …räcker för den andra inom mig som jag föraktar men inte blir kvitt.

1936: skriver Sven i ett brev till Kaj Bonnier att äktenskapet ska bestå efter en ny otrohetsaffär. Den skyldige mannen hånar honom, hustrun är hysterisk. Skillnaden den här gången är att han för första gången mött Gud och fått syndernas förlåtelse. Han har tagit steget in i den högkyrkliga Oxford-rörelsen som ger honom själslig ro.

1940: I mars skvallrar ett brev om att Karin har flyttat och överväger skilsmässa. Någon månad senare anses Karin fullkomligt galen galen och sägs beskylla Sven för att slå henne blodig och vägra henne pengar.”Hon skall och får aldrig mer komma tillbaka”. 1946 kulminerar det hela och en man i bekantskapskretsen utpekas.

1940-talet: råkade Karin ut för svåra brännskador efter en gasexplosion i hemmet.1946 enligt Översättarlexikon. Rimligtvis handlar det om en svår olyckshändelse och inte någon avsiktlig handling. Svante Nordin förlägger olyckan med gastuben till sommaren 1942 och Alex Schulman förlägger Karins brännskador till en bilolycka 1932 för att förhöja dramatiken.

Oxfordrörelsen: Genom förmedling av den norske författaren Ronald Fangen dras Sven Stolpe in i en protestantisk frälsningsrörelse, och båda makarna deltar sedan fram till att de på 40-talet konverterar till katolicismen. I ledningen för den religiösa sekten fanns en karismatisk amerikansk pastor, Frank Buchman, som också försökte lösa politiska problem genom att prata med de nazistiska ledarna och låta representanter delta på partidagarna i Nürnberg. Efter några år fann makarna Stolpe att rörelsen var lite tom på innehåll, och de konverterade till katolicismen. Många av de översättningar de gjorde nu hade katolsk anknytning. Det som fortfarande lever kvar av oxfordsrörelsens bekännelsemöten och ”house parties” är AA (anonyma Alkoholister).

Nazismen och författarkollegorna: Av sina författarkollegor och andra kritiker uppfattades ofta Sven Stolpe som en vindflöjel, ofta i samklang med högerextrema rörelser. Detta ledde honom till en livslång konflikt med Eyvind Johnson och andra författare som kring 1940 ansåg honom för att vara nazist. Detta tillbakavisas med olika citat i Svante Nordins biografi (2014), men inte på något sätt uttömmande om vad konflikterna egentligen handlade om. Till exempel redovisar inte Nordin att Sven Stolpe 1933 översatte en bok av den tyske nationalekonomen Gerhard Mackenroth, som då redan var medlem i det tyska nazistpartiet. En kort hänvisning finns i Nordins biografi om Karins inställning under kriget: ”Det är begripligt att Karin sedan länge kände sig klämd mellan sköldarna och föredrog en strikt pacifistisk neutralitetspolitik.”

Introduktion av Freud och Jung: Genom sin roll som översättare kom Karin Stolpe att hjälpa till med att introducera psykoanalytiska teoretiker som Sigmund Freud och Carl Gustav Jung för svensk publik. Hermann Hesse var nära vän med Carl Gustav Jung, och hans bok från 1928 ”Steppenwolf” sågs som så intressant att den skulle ges ut på svenska.. Av allt att döma var mottagandet av boken 1932 ganska svalt, och det går bara att hitta en längre recension, i Dagens Nyheter, skriven av O. H-g – vilket bör uttydas Olle Holmberg, sedermera professor i litteratur i Lund. Olle Holmberg klagar på att översättningen kanske inte är något precisionsarbete. Det ska nog mera tolkas som att Holmberg ville ge ett tjuvnyp till Stolpe, de var i konflikt med varandra.

Stäppvargen och Hermine som inkarnationer av översättarna: Det är möjligt att översättningsarbetet skedde i Sigtuna, under den äktenskapskris makarna genomgick 1932. Sven Stolpe nämner någon gång att Karin inspirerades vid läsning av vissa böcker, men det kan inte knytas till just ”Stäppvargen”. Översättningen kan ha gjorts något tidigare än i juni 1932 under pseudonymen SJS, som oftast har uttytts som Sven Stolpe. Endast i en ljudupplaga från 90-talet uppges Karin som medöversättare. Svenskt Översättarlexikon uppger att ”SJS” ska tolkas som att makarna samarbetade om översättningen. ”Det finns skäl att anta att Karin Stolpe översatte betydligt mer än vad hon fick erkännande för, men hon är också ett exempel på en översättare som skapade gemensamt med andra och vissa gånger kanske behövde andras initiativ och förfrågningar för att göra bruk av sin bildning.

Arbetsfördelningen kan med stor sannolikhet ha varit att Karin stod för hela eller större delen av översättningen och Sven uppbar honoraret. Sven var överhopad med arbete och Karin var mer kvalificerad för att översätta en psykologiskt intrikat roman från tyska. Äktenskapskonflikten hade sin motsvarighet i bokens huvudpersoner. Stäppvargen Harry Haller kan ses som en inkarnation av Sven Stolpe och Karin en inkarnation av Hermine eller Maria. Romanen kan ha fungerat terapeutiskt eller förstärkande av deras egna konflikter, öppna eller internaliserade. Kvalitén i den första översättningen bevisas av att ingen nyöversättning gjorts under 70 års olika nytryckningar. Om Karin haft tillfälle att bearbeta och modernisera översättningen för nya upplagor är inte undersökt.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är bild-2.png
S.J.S är en pseudonym för de översättningar som sannolikt Karin Stolpe bar huvudansvaret för

Der Steppenwolf ” Suhrkamp 1960 – ”Stäppvargen” Forum 1991 – några stickprov:

sid 61 / 47 Ich Steppenwolf trabe und trabe, die Welt liegt voll Schnee… Jag Stäppvargen löper mitt ensliga lopp, marken är täckt med skare… Rytmen i dikten behålls i översättningen, meningarna formuleras om på ett sätt som bättre passar för svenska och betydelser ändras i en riktning som stämmer med svenska erfarenheter (schnee blir skare ), allt på ett skickligt sätt – bara ett fåtal ord har fallit ur bruk i svenska språket.

Sid 196 / sid 142 och forts. Wie eine Marionette, deren Draht dem Spieler einen Augenblick etglitten war, nach kurzem, steifem, Tod und Stumpfsinn wieder auflebt, wieder ins Spiel gehört, tanz und agiert … På samma sätt som en marionett vars tråd för ett ögonblick glidit ur handen på den spelande, och som efter en kort, stel och enfaldig död åter vaknar till liv, åter rycks in i spelet, dansar och agerar…

Det är början på besöket på den teater som är endast för förryckta. Översättaren följer den tyska texten, som ibland är ordrik med långa meningar och många kommatecken, men på ett sätt som håller flödet vid liv när de hallucinatoriska upplevelserna stegras.

Sid 217 / sid 157 Auf zum fröhlichen Jagen! Hochjagd auf Automobile… Upp till glad jakt ! Storjakt på automobiler I avsnittet med skjutande på automobiler och med flygmaskiner som kretsade i luften är det helt riktigt att behålla det föråldrade språket och teknikbeskrivningarna, skulle man modernisera språket skulle det bara bli ett tråkigt konsolspel med mer eller mindre häftiga grafikscener.

Sid / sid 123 Vi fick alla röka några bloss opium, och med öppna ögon satt vi alla tre orörliga och upplevde den scen… här följer förslagen om orgier, könsupplösningen och annat som sällan beskrevs även i modern litteratur på 30-talet. Översättaren följer med in i en drömvärld trots att hon förmodligen normalt inte umgicks med starkare saker än nattvardsvinet. Det skulle vara intressant att veta vilka bilder Karin arbetade med under översättningen.

Dragkamp mellan Spektrum och Fronten:

Under några år i början av 30-talet tillkom flera kulturtidskrifter som ville spegla moderniteten och föra fram nya författare. Spektrums historia (1931-35) finns skildrad i en bok av Johan Svedjedal. Av olika skäl hamnade man i rivalitet med Fronten, den kulturtidskrift och det förlag som Sven Stolpe var ansvarig för under dess korta levnad under ett par år under samma tid. Bland annat gjorde Pehr Henrik Törngren, som också var läkare, en elak ”psykoanalys” av Stolpe som publicerades i Spektrum. Karin Boye tillhörde de som kunde hamna i konflikt med Sven Stolpe och undra vad det var för person hon hade att göra med

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är spektrum-boye.png
Karin Boye varnade Erik Mesterton om vad Sven Stolpe kunde företa sig som hämnd för Törngrens nidporträtt av honom.
Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är karin-boye-padda.png
Karin Boyes karaktäristik 1932

Vi kan se det som att vi har att göra med olika inkarnationer av ”Karin” vilket skulle kunna översättas med ”kvinnor på gränsen till nervsammanbrott” eller något liknande.

En vallgrav mellan olika psykoanalytiska riktningar

Rivaliteten mellan Spektrum och Fronten verkar också ha innefattat deras olika syn på psykoanalysen och de sekteristiska uppdelningar den gett upphov till från 1911 och framåt. Carl Gustav Jung omnämns inte av gruppen kring Spektrum och inte heller den främste representanten för Jungianismen I Sverige, Poul Bjerre. Men CG Jungs viktigaste böcker skulle hamna hos Karin Stolpe för översättningar i samarbete med psykologisk expertis. Om det fanns någon kontakt mellan Poul Bjerre och Karin Stolpe är inte känt, men det kan vara värt att ta upp några omständigheter runt nazisternas maktövertagande i Tyskland och den kris som den psykoanalytiska rörelsen hamnade i 1933.

Mattias Göring övertar ansvaret i Berlin

Den 15 september 1933 bildades det tyska förbundet för psykoterapi i Berlin, och som ett av grunddokumenten för verksamheten antogs Hitlers ”Mein Kampf”. Det var ett försök att överleva i den nya politiska miljön och förbli anslutna till den internationella psykoterpeutiska rörelsen under ledning av CG Jung i Schweiz. Man räknade med beskydd uppifrån eftersom ordförandeskapet för rörelsen i Tyskland anförtroddes till Mattias Göring, äldre kusin till naziledaren Hermann Göring. Så fortsätter situationen under några år, åtminstone till 1939. Diskussionen har efteråt rört om Jung gått för långt i samarbete med nazisterna, men han har kommit med bra förklaringar i efterhand, och den amerikanska underrättelsetjänsten har gett honom goda vitsord för ett bra samarbete i slutet av andra världskriget.

Poul Bjerre kritiserar Mein Kampf

I ett föredrag för läkarsällskapet 5:e december 1933, som finns som särttryck från 1934, tog Poul Bjerre upp frågorna om den internationella rörelsen och ger en inlindad kritik av att Mein Kampf antagits som ett grunddokument för det psykoterapeutiska sällskapet. Han framhöll att det inte bara var fråga om ett rent hot från den nya regimen som låg till grunden för ställningstaganden mot den klassiska psykoanalysen och Sigmund Freuds teorier. Det fanns motsättningar som som gick tillbaka så långt som till splittringen 1911 och därefter. Själv bröt Poul Bjerre tidigt med Sigmund Freud och lanserade sin metod för psykosyntes.

Poul Bjerre tog upp den tyska situationen inom psykoterapi 1933

Det fanns likheter och inte bara skillnader. Poul Bjerre räknade med den cykliska rörelsen mellan död och förnyelse som pågår oavbrutet. Det stämmer överens med Freuds idéer om dödsdriften, som han lanserade i slutet av 20-talet och som makarna Stolpe översatte till svenska 1931. Det stämmer också överens med CG Jungs antaganden om det kollektivt undermedvetna.

Poul Bjerre har annars inte så hög renommé som psykiatriker. Han började sin bana med ett stort intresse för spiritism och hypnos. Fallet Karin – en experimentell studie av de s.k. spritistiska knackningarna publicerades 1905.

Metamorfos mellan doktor och patient

Hermann Hesse gick flera år i psykoanalys hos Joseph Lang, en elev till CG Jung. Efter analysen fortsätter kontakterna genom en brevväxling där rollerna ändras. En vänskap uppstår genom ömsesidig beundran och till sist är rollerna omvända. Hesse fick ta över den terapeutiska funktionen och läkaren fick inta patientens roll. Hermann Hesse kände också CG Jung, men det inflytandet på varandra var på en mer jämbördig nivå.

Clarté avslöjar Hermann Görings sjukjournal

I det otal biografier och andra böcker som handlar om Hermann Göring och hans tid sägs inget i detalj om hans sjukhusvistelser och mentalvård på grund av missbruk av morfin. Läkaretiken lade hinder för det även efter 1945. Men det finns trots allt en del uppgifter i Långbro mentalsjukhus digitala arkiv. Görings patientkort kopierades av en av hans vårdare. På Katarina sjukhus får vårdaren Ruben Zetterlund ansvaret för den nya patienten. Bland framgår att Carin, hustru till Hermann Göring och nazisternas musa, under dödshot till sist blev tvungen att se till att han kommer under tvångsvård för sitt narkotikamissbruk 1925.

Det var en besvärlig patient på många sätt. När Göring återvänt till Tyskland och nazisterna tagit makten bestämmer sig Ruben Zetterlund för att i hemlighet överlämna journaler från Görings tid på Katarina sjukhus till svenska Clarté-förbundet. På förbundet kopierar man journalerna och publicerar dem i tidningar över hela världen efter nazisternas maktövertagande. Clarté-förbundet var närstående till Spektrum-gruppen.

Någon effekt hade nog inte avslöjandena på 30-talet, det påverkade inte de inre stridigheterna i det nazistiska kotteriet till Görings nackdel. Det kan inte ha varit någon nackdel att kusinen Mattias var ordförande för det ombildade tyska psykoterapiläkarsällskapet.

På Rockelsta slott vid sjön Båven i Södermanland löper linjerna samman mellan nazismen och en sträng högkryklig rörelse genom systrarna Carin, Mary och Fanny Fock. Det var här Carin så olycksaligt träffade postflygaren Hermann Göring och det var här Systern Mary, gift med Eric von Rosen, var en av grundarna till Societaes Sanctaes Birgittae. Samarbete med Birgittaorden är en av de vägar makarna Stolpe tar i riktning mot katolicismen.

Under senare tid skulle Sven Stolpe skriva ett rekommendationsbrev till sin vän Per Engdahl för ett besök hos Birgittasällskapet i Rom. Sven Stolpes forskningsintresse för heliga Birgitta och drottning Kristina är en annan historia, men han kritiseras av många för dåligt genomförd källforskning och för att blanda in sina egna privata erfarenheter och synpunkter. Här tjänar hans eget äktenskap med Karin som en modell.

Danilo Dolci och splittringen efter jordbävningen 1968

Karin Stolpe har översatt minst fem av Danilo Dolcis böcker. Sven och Karin Stolpe samarbetade med Danilo Dolci-kommittén som hade ett femtontal medlemmar i Sverige. I början av 50-talet blev Danilo Dolci berömd för att ha satt igång ett socialt arbete på västra Sicilien för att förbättra levnadsförhållandena för den fattiga befolkningen i Belice-dalen och Corleone- Roccamena-området. Förhållandena på västra Sicilien var bland de sämsta i hela Europa, med byar övergivna av den manliga befolkningen och kvinnor med många barn som inte tilläts röra sig utanför hemmet. Försöken att bryta maffians massiva inflytande och bygga dammar för vattenförsörjningen fick stöd från många kyrkliga biståndsorganisationer.

Danilo Dolci var något av en europeisk Mahatma Gandhi och föreslogs flera gångar att få Nobels fredspris. Men i stället valde han att ta emot Leninpriset, och det väckte kritik även om ingen gick så långt som att anklaga honom för att vara kommunist. Efter en jordbävning på västra Sicilien och protester mot en utebliven återuppbyggnad uppstod en splittring i ledningen om arbetsmetoderna. Sven Stolpe var mycket kritisk mot Lorenzo Barbera, som Stolpe ansåg gick mot icevålds-principerna och agerade mördare.

Det var uttalanden där Sven Stolpe sin vana trogen gick till överdrifter som han sedan fick ta tillbaka. Danilo Dolci höll sig utanför de politiska partiernas organisationer i Italien men han deltog i tidens kontroversiella frågor som Russeltribunalen i Stockholm 1967. Sven Stolpe gick i taket när Lorenzo Barbera hade kontakter med svenska vänstergrupper och landsbygdsorganisationer som i Tornedalen.

I dag är Danilo Dolcis arbete i stort sett bortglömt. Maffians makt består men ändå har levnadsförhållandena på Sicilien i mycket förändrats. Lorenzo Barbera lever kvar som ett kvalitetsmärke för olivolja producerad lokalt.