Slättbönder och skogsbönder
Brömsebro är välkänt i den svenska historien från stridigheter och fredsuppgörelser och möten mellan skandinaviska kungar och delegationer 1050, 1360, 1436, 1541, 1611, 1645, 1915…
En annan gräns än nationsgränsen är den mellan slättland och skog, mellan slättbönder och skogsbönder. En notis från Dagens Nyheter om drängen Jonas Olsson och bonden Peter Olsson i Bröms 1865 är atypisk för vilka motsättningar som kunde finnas.
Henrik Berggren och Lars Trädgårdh skrev 2006 tillsammans en bok med titeln ”Är svensken människa?” där de tar sin utgångspunkt från en samläsning av portalkulturpersonligheterna från romantiken, Erik Gustaf Geijer och Carl Jonas Love Almqvist. Båda för fram den fria svenska bonden, unik för Sverige eller åtminstone sällan förekommande i länder som Schweiz och Norge där de geografiska förhållandena underlättar för allmogen att ligga i bakhåll för skattefogdarna. Almqvist talar dock om den svenska fattigdomens betydelse på ett sätt som skiljer sig från Geijers göticism. En stor del av landsbygdsbefolkningen var ofria och arbetade som drängar eller pigor eller var utplacerade i socknen som fattighjon. Det var inte alla socknar i Sverige som hade råd att bygga fattighus. Men för Geijer och Göticisterna var det självklart att framhålla den frie odalbonden.
En delad by
Bröms gästgivaregård fanns från 1600-talet till 1918. Här kunde man byta hästar och vila upp sig. Den gamla vägen från Kalmar genom Blekinge gick över Brömsebro först via Kristianopel/Abrahamsäng till Jämjö och sedan 1770-talet direkt mellan Bröms och Jämjö. 1899 kom järnvägen och konkurrerade ut skjutsverksamheten, som lades ner 1918. Det var inte någon städad miljö på gästgivargården. Smålänningar slogs mot Blekingar, och trots att nationsgränsen var borta sedan ett par hundra år fanns fantomsmärtorna kvar från en tidigare epok. Gästgiveriet revs, järnvägen och sedan bilarna tog över. En skola förlades till Bröms i början av 1900-talet.
Svenska Bröms var ett jordbruk som låg norr om bäcken, i Kalmar län medan danska Bröms låg söder om bäcken i Blekinge län. Bröms var en delad by när Brömsebäck var nationsgräns mellan Sverige och Danmark och fortsatte vara det efter den svenska erövringen av Blekinge. Delningen syns på de gamla kartorna från Laga skifte och Enskifte från 1800-talet. Mindre gränsjusteringar gjordes hela tiden mellan Småland och Blekinge men längst österut följde gränsen Brömsebäcken. Namnet Danska Bröms lever kvar även nu då gården blivit ett hönseri.
Kartbilder från Laga skifte
Kartbild från 1854
Järnvägsstation och samhälle
1899 invigdes den smalspåriga järnvägen mellan Karlskrona och Torsås. Kring stationen Brömsebro växte det upp ett litet samhälle tre kilometer sydväst om Brömsehus omkring en gård som hette Bransboda. På 1920- och 30-talen fanns det här flera mindre industrier samt skola, bank och postkontor och telegraf. Brömsebro hade sin storhetsperiod under 1920- och 1930-talet med mejeri, stärkelsefabrik, kvarn, sågverk, möbelfabrik, flera handelsbodar och ett bageri. Järnvägen lades ned 1965 och det lilla samhället har sedan dess levt en tynande tillvaro.
Tyvärr har den otympliga gränsen levt kvar så att även Brömsebro stationssamhälle delades mellan två kommuner och två län. Vilket inte varit till gagn för de nuvarande cirka 200 invånarna.
Tungomålstalare och narkomaner
I ett litet samhälle som Brömsebro ställer enstaka avvikande personer till problem. 1922 kom pingströrelsen med sitt tungomålstalande med sin första församling i södra Sverige till Brömsebro. Dagens Nyheters reporter var bekymrad och fick in sin berättelse på tidningens förstasida: ”ett oroscentrum är sålunda Brömsebro på gränsen mellan Småland och Blekinge där smittan för ett par år sedan slog rot.” Församlingsledaren ägnade sig inte bara åt att frälsa själar, på dagarna drev han en möbelindustri – tills han en vacker dag var försvunnen med en större penningsumma.
1997 gjorde Expressen ett nedslag i Brömsebro. Då hade man just blivit av med ett gäng narkomaner som höll till i det gamla stationshuset. Den illegala puben som låg granne med landsfiskalen var nedlagd. Nu var det lugnare än någonsin. Det som visat sig vara mest livskraftigt genom åren är Blomlöfs rökeri, nu med fiskrestauranger även i Karlskrona och Kalmar.
Karsbo och upprorsminnet
På 1970-talet – långt innan internetåldern upprättade två lärare en förbindelse per radio mellan Norberg och Torsås. Stig Lönn, tidigare lärare i Karsbo skola i Torsås kommun kunde berätta om Engelbrekt Engelbrektsson och eleverna i Torsås med sin lärare Lars Åstander kvitterade med Dacke – en annan hjälte i vår historia. Och att Engelbrekt var nere i våra bygder 1436 och förstörde det dåvarande danska fästet Brömsehus.
Globala Eremitaget 