En mängd böcker och filmer om de tyska raketerna och andra vedergällningsvapen under Andra världskriget (eller WW2 som är en smidigare beteckning) har getts ut. Med mer eller mindre trovärdigt faktaunderlag. Det är bara den embryonala kryssningsroboten V1 och den ballistiska rymdraketen V2 som kom i serieproduktion och användes de sista krigsåren 1944 och 1945. Men flera andra av vedergällningsvapnen i serien A1 till A10 konstruerades vidare och användes av många krigsmakter under kalla kriget.
Fredrik Forsyth

Två spionromaner med omfattande research
Spänningsförfattaren Frederick Forsyth gav 1972 ut The Odessa file (på svenska Täcknamn Odessa 1973). Det är en spionhistoria där en tysk frilansjournalist upptäcker ODESSA, en hemlig organisation som hjälper före detta SS-medlemmar att hålla sig gömda, få nya identiteter och bygga upp inflytande. Ett av deras samarbeten rör Egyptens försök att bygga egna långskjutande raketer i början av 60-talet. De tyska raketexperterna som rekryteras genom ODESSA hamnar på fabrik 333 i Heliopolis, en förort till Kairo.
Robert Harris
Robert Harris spionroman V2 från 2020 (på svenska Vedergällning från 2021) handlar om Andra världskrigets slutskede när Tyskland sköt iväg V2-raketer mot framför allt London och Antwerpen. Det fanns inga motmedel till de de ballistiska raketerna som från en hög höjd i yttre atmosfären dök långt snabbare än ljudet och utan förvarning nådde sina mål. Avskjutningsplatserna var små rörliga och svåra att upptäcka för spaningsflyget. En av Robert Harris viktigaste källor är en av medlemmarna i den kvinnliga hjälpflygkåren som befann sig i Belgien. Med hjälp av uträkningar från radarsignaler kunde hon beräkna avskjutningsplatser och skjutvinklar. Det fungerade som förvarning för att det brittiska bombflyget senare kunde agera. Boken ger också inblickar i hur Royal Air Forces bildtolkningsteam i Medmenham arbetade.
Merle Kröger
Merle Krögers thriller Die Experten, 2021 (ej översatt till svenska) är en familjehistoria och en dokumentär där huvudpersonen gör upp med den generation som tillverkade bombflygplan och vedergällningsvapen som V1 och V2 och som nu i början av 60-talet ska tillverka liknande vapen på fabriker utanför Kairo i Egypten. Det är delvis en fortsättning på Fredrik Forsyths Odessa file men med en mer realistisk bild av vad som utspelar sig bland de experter som i sin ungdom uppfostrades i Nazityskland.

De främsta historikerna är ense om att det aldrig fanns en fast organisering av före detta SS-officerare och andra krigsförbrytare av det slag som Forsyth benämner som ODESSA. De som lämnade Tyskland som förlorare 1945-46 gjorde det ofta med hjälp av sympatisörer i Vatikanstaten eller i Schweiz. Cirka 9000 blev väl mottagna i Juan Perons Argentina eller andra länder i Sydamerika. En mindre kontingent avreste från Sverige med hjälp av sympatisörer. Några hamnade i länder i Mellanöstern, som Egypten.
En thriller med många inbakade dokument
Andra var väl integrerade i Västtyskland (eller Östtyskland) då de fann andra uppgifter under kalla kriget. Även om det fanns restriktioner för vilka vapen Västtyskland fick tillverka fanns det inget större behov av underjordiska hemliga organisationer för att upprätta ”Fjärde riket”. AI ( som omstridd källa kan vi benämna henne som Anna-Stina Ingvaldsson) uppger att av de 1600 raketexperter med flera som överfördes till USA var det bara en (Arthur Rudolph) som utsattes för förhör under 80-talet. Han valde att återinvandra till Västtyskland där alla anklagelser mot honom var preskriberade.
De raketforskare (550) med flera och familjer (6000) som samlades ihop i Operation Osoaviakhim i östra Tyskland oktober 1946 för att arbeta i Sovjetunionen levde efter förhållandena priviligierade i Gulag-läger och fick återvända i början av 50-talet till Tyskland, öst eller väst.
Frederick Forsyth menar att det enda som fattades för att utrusta Egypten med långskjutande raketmissiler (el Kahira och el Zafira) var en pålitlig styrningsutrustning för att få missilerna att nå precisa mål inne i Israel. De raketer som visades upp på gatorna i Kairo 1962 var bara atrapper. Robert Harris tar upp samma problem beträffande krigföringen med V2-raketer mot London 1944. Man hade inte utrustning för att kunna styra raketen mot sitt mål.
Artemis Cooper
Egypten och Kairo var under andra världskriget under brittisk kontroll, men det fanns en liten inhemsk egyptisk armé där många officerare sympatiserade med axelmakterna och väntade på att general Rommel skulle tåga in med sina stridsvagnar. Artemis Cooper ger i sin bok ”Cairo in the war 1939-1945” en detaljerad skildring vad som utspelade sig. Både Gamel Abdel Nasser och Anwar Sadat hade accepterats i armén 1936 och var kritiska mot det brittiska styret, även om den egyptiska armén inte gick så långt som till uppror innan Rommel tvingades till reträtt i El-Alamein. Animositeten mot britterna och den positiva uppfattningen av Tyskland kan ha spelat in när flygplans och raketprojektet kom till i början av 60-talet.
Anna-Stina Ingvaldsson (AI) menar att historikerna är oeniga vad gäller Nassers hot mot Israel och raketernas roll före sexdagarskriget 1967. Israel slog ut det Egyptiska flygvapnet genom bombningar redan första dagen. Någon chans att använda långdistansraketer blev inte aktuellt. Vad beträffar Yom Kippur menar historikerna att Anwar Sadat hade en begränsad målsättning att återta Sinaihalvön och inte hotade Israel direkt.
Sverre Bergh/Svein Säther
Under sitt sista levnadsår berättade Sverre Bergh med hjälp av spökskrivare sin historia som ”Spion i Hitlers rike” 2006. Som norsk student i Dresden kunde han resa tämligen fritt i Tyskland och ha kontakter med Paul Rosbaud på Springerförlaget som förde ett dubbelspel där han kunde föra ut viktig vetenskaplig information om tysk forskning och strategi till de allierade.
Som kurir användes vid flera tillfällen den svenske journalistkorrespondenten Olle Ollén som vidarebefordrade post till den ambassadanställde Karl Albert Damgren som i sin tur lade ner den oöppnad i diplomatposten till Stockholm.
Förutom vad gäller V2-raketerna och Peenemünde finns det flera andra tillfällen där Paul Rosbauds och Sverre Berghs kunskaper kunde ha betydelse som strategisk information i krigsutvecklingen.
Aslak Nore
”Ulvefellen” 2017 är en spionthriller som pendlar mellan östfronten i Ryssland (Sovjetunionen), Oslo, Berlin. Det handlar mycket om 1942 och de första avslöjandena om V2. Hjälten är en omvänd norsk frivillig i Waffen-SS. Det är till stor del en fortsättning på Sverre Berghs och Paul Rosbauds spionage. Man kan fråga sig om just V2 hade något fokus i vapenutvecklingen då. Beslutat att massproducera raketen och använde den i kriget togs inte förrän i december samma år. Men det är ju en fiktion med tuff dialog och inte en dokumentär.