På eftermiddagen den 13 juni 1944 sprängdes en V2 på hög höjd i Bäckebo, 40 km nordväst om Kalmar, eller närmare bestämt över lantbrukare Hellegrens gård i Knivingaryd. Det var några månader kvar innan V2 den första gången skulle användas mot London 8 oktober, mot Antwerpen och sista gången i mars 1945 mot London innan Nazityskland föll samman. De segrande västmakterna och Sovjetunionen skulle dela lika på vetenskapsmän och ingenjörer för att starta upp sina raketprogram under kalla kriget, och för att förverkliga civila satellit och rymdprogram.
Till en början var händelsen inte särskilt hemlig och det tog flera dagar innan den svenska militären hade kommit på plats och spärrat av området kring nedslagsplatsen. Ortspressen och rikstidningar som Dagens Nyheter var på plats innan metallföremålen från raketen samlades ihop på tre lastbilar, fraktades till Stockholm och sedan till England för att närmare analysera vad för vapen det var fråga om.
Dagen efter smällen i Bäckebo berättar DN:
Bäckebo socken några mil norr om Kalmar var på tisdagseftermiddagen utsatt för en mystisk händelse, som senare visade sig vara orsakad av en radiostyrd raketbomb av tyskt fabrikat. Enligt vad som meddelades hördes kl. 15.15 tre skarpa knallar som var så skarpa att dörrar och fönster öppnades på vid gavel av luftdraget. På sina håll splittrades också fönsterrutorna. Hemvärnet på platsen alarmerades och igångsatte efterforskningar i de här milsvida skogarna… …några människor eller djur har så vitt man ännu vet inte skadats, vilket måste anses som ett rent under, då splittret formligen yrde över markerna, där mycket djur gick på bete.
De följande dagarna följer DN upp den omskakande händelsen i Bäckebo:
Redan efter två dagar spärrar har militären spärrat av området. Expertis ska komma ner från Stockholm och i avvaktan på deras utlåtande ska de kringspridda föremålen inte röras. Men det verkar vara en lite senkommen åtgärd: En hel del av det splitter som regnade över trakten tillvaratogs av ortsbefolkningen som suvenirer innan militären hunnit avspärra området.
Det var inte småsaker man på detta sätt hade plockat till sig. Bl.a. hittade man på en vind gömd i sågspån en större generator, och vidare hade man på andra ställen i socknen påträffat delar av radioapparatur, instrument m.m. Man hade tydligen emellertid tagit hem sakerna i god tro och när det blev känt att föremålen behövdes för expertundersökningen återlämnades desamma utan att polisen behövde ha större besvär.
Raketdelarna flögs över till England där man kunde rekonstruera V2-raketen i detalj. Men kanske ligger det någonting i den skrytsamma rubrik som DN hade året därpå när det hunnit bli fred i Europa: SVERIGE AVSLÖJADE V-BOMB Sekretessen kring den mängd överflygningar av svenskt territorium som ägde rum i samband med tyskarnas utprovning av sina hemliga vapen har nu börjat skingras. Den svenska militärledningen torde vara den första i världen som kunde konstatera att tyskarna börjat experimentera med sina fruktansvärda ”vedergällningsvapen” i form av V-bomber.
I den rapport som kungliga flygförvaltningens materialavdelning överlämnade till försvarets forskningsnämnd 22 juli 1944 fanns det mesta med om det hemliga vapnets konstruktion inklusive ett utlåtande från professor Gustav Boestad beträffande framdrivningsanordningen hos störtad lufttorped. Hur man nu kunde veta det efter några veckors analys av förbrända vrakdelar som låg utspridda på ett område av 4 kvadratkilometer och där lokalbefolkningen tagit hand om vissa vitala delar. Men britterna fick överta vrakdelarna som souvenirer.
I mitten av juli och början av augusti utfördes tre stora bombraider över Peenemünde av USA:s strategiska bombflyg. Tillsammans med den allmänna krigsutvecklingen bidrog det till att användningen av V1 och och speciellt V2 inte blev så omfattande. Bombningar med V1 var som värst en period efter D-dagen då de allierade hade landstigit i Normandie i juni -44.
På 50-talet lanserades en teori om varför V2-raketen 13 juni -44 ramlade ner i Bäckebo i Sverige. En ovan expert hade dragit i en spak åt fel håll i den primitiva joy-sticken och sedan gick det inte att radiostyra den.
Globala Eremitaget 